Diskbråck kan vara ett smärtsamt tillstånd som påverkar ryggpatientens hela livssituation, inte sällan med ischiasstörningar ned i benen. Nu diskuteras om ischias egentligen har ett klart samband med diskbråck, och om operation är rätt behandling.

Operation kan ha komplikationer
En operation för att lätta på trycket mellan diskarna kan i en del fall leda till kroniskt dålig rygg, och man brukar undvika det så länge det går. Om en patient har mycket stora problem kan ändå en operation komma i fråga. Beslutet är inte alltid lätt att ta, eftersom det är svårt att avgöra om en operation av diskbråck verkligen leder till att ischiassmärtorna dämpas. Forskarna har samlat mycket kunskap i frågan under årens lopp, och nu visar alltså studier att störningar på ischiasnerven kan ha andra källor än diskbråck. Smärtor som känns ned i benen kan komma från andra strukturer i ryggraden, som till exempel paravertebral muskulatur, fasett-ledkapslar eller spinala ligament. En av Sveriges främste forskare inom ämnet, professor Alf Nachemson, ansåg att även om disken var av betydelse, så måste bråck på disken betraktas som en obetydlig vävnadsförändring. Han hävdade dessutom att varannan svensk skulle lida av diskbråck. Dock visade studier att siffran 20% låg närmare sanningen, en siffra som motsvarar ca en miljon personer i Sverige. De flesta ryggkirurger anser dock att nittio procent av dessa inte lider av några problem med ryggen. Även om det tvistas om huruvida patienter kan bli hjälpta av operation, så finns det en grupp på ungefär 2500 personer som är i behov av operation.

Olika studier om diskbråck
Forskningen går framåt i ämnet, inte bara i Sverige utan också i andra länder. I USA har Douglas M Gillard, professor i klinisk forskning, gjort en hemsida som tar upp studier i ämnet. Av Gillards forskning kan man utläsa att miljontals människor har diskbråck utan att ha besvärliga symptom av det. En studie som professor Gillard särskilt har uppmärksammat, är en studie av Ohnmeiss och medarbetare. I studien utreddes 187 patienter med ryggsmärtor och svår ischias, så kallad sciatica. I samband med detta upptäcktes att den grupp som hade början till ett bråck, men där bråcket ännu inte hade kontakt med ischiasnerven, faktiskt hade lika stora besvär som den grupp som hade ett bråck som tryckte på nerven. Dessutom konstaterades att en tredje grupp överhuvudtaget inte hade några sjukliga förändringar på disken. Då man av studien kan utläsa att faktiskt bara en tredjedel av ryggpatienterna hade en bråckåverkan på nerven, så inser man genast hur svårt det är att koppla ischiasbesvär till diskbråck. Operation av diskbråck är bara ett av alternativen till behandling av ischiasbesvär. En hypotes skulle kunna vara att problemen sitter i ländryggen. Så kallad SRS, eller segmentell rörelsesmärta, och segmentell dysfunktion är en typ av stabilitetsproblem längst ned i ryggen, och eventuellt skulle man kunna betrakta både diskbråck och spinala stenoser på röntgenbilder som markeringar på SRS. Om det stämmer så skulle man kunna behandla både bråck och ischiasbesvär på flera sätt, och operation skulle kunna undvikas.